MMT och klimatomställningen.
För att förstå hur ekonomin i ett land som vårt fungerar behöver man börja i den reala, den verkliga ekonomin. Alltså det konkreta som tex utbildning, vård, skola, omsorg, hur människor mår. Mänskliga behov som kan fångas upp och omsättas i politiska mål och visioner.
Ett mänskligt behov i global skala som blir alltmer akut är att hejda den globala uppvärmningen så att vi kan bibehålla en beboelig planet. Det finns ett behov att ställa om, konvertera, få bort fossildrivna bilar, lastbilar och arbetsmaskiner. Vidare att bygga om fjärrvärmeverk till utsläppsfri teknologi, bygga hållbar elproduktion, järnväg, kraftnät som räcker till etc.
Ändå blir inte dessa stora behov tillgodosedda. De flesta stater styrs av en penningmässigt orienterad politik som stoppar stora satsningar för att man menar att det inte finns tillräckligt med pengar, statsbudgeten skulle riskera att gå med underskott så att statsskulden ökar.
Men vid bankkriser eller Corona-pandemin visar det sig att det går alldeles utmärkt att satsa väldigt stora belopp under en period för att hantera krissituationen. Det är alltid möjligt att få fram pengar när det verkligen gäller och ökad statsskuld leder inte till katastrof. Det är tvärtom den reella ekonomin som avgör om mänskliga behov tillgodoses och planetens hälsa kan räddas.
Kjell och Jens undersöker glappet mellan de reella behoven och den penningmässiga ekonomin och hur detta synsätt som kallas MMT, Modern Monetary Theory, skulle kunna ge ett lyft för sveriges reella ekonomi och möjligheten att bekosta klimatomställningen.